Nya tider

Såhär alldeles i början av September med mörka kvällar,

ensiffriga temperaturer och dimmiga mornar vill jag summera den sköna sommar som passerat.

Ett bokslut över en intensiv tid som gav en uppsjö minnesvärda

fiskeupplevelser och insikter, men även en del förtvivlan och frustration.

Som när mitt spö gick av efter en kamp med den kraftigaste gädda jag sett, 

eller när pojken skvätte med wobblern i grundvattnet

och krokade en kilosborre som sedan valde att kliva av.

Levande väsen har en tendens att jävlas och gäcka oss.

Som när ekolodet visar klasar av bananer vid varje djuphåla

men de upplevs helt omöjligt omutbara.

Eller vid den noggrant mäskade metesplatsen där man

gjort allt rätt men fisken bara puffar undan ditt bete.

Vad vore egentligen fisket utan bompass, förlorade drag, blöta kläder

och tappade storfiskar?

Dessa fiskar man aldrig fick upp blir ändå till fiskeminnen

och egentligen är jag lika tacksam för dem.

En sommar har passerat och fisket har varit varierande och grymt kul!

Vad sägs om nyupptäckta guldvatten, sportfiskeskola, kajakturer, havsfiske, nya pb,

artjakt, gösnätter och bubblande sutare bland annat.

Det har varit kontakt med många häftiga varelser från den undre världen.

Pojken har haft sitt första riktiga sommarlov,

helt ledig utan fritids i 10 veckor.

Det känns som en evighet sedan man själv upplevde den friheten,

att helt kunna styra över sin tid och ta dagen som den kommer.

Han har varit helt otrolig på att

ta tillvara på dagarna. Efter att ha lämnat lillasyster på fritids,

ätit sin yoghurt med ostmacka så ger han sig iväg på sin cykel

med fiskespö och favoritdragen ner till älven eller sjön för att nöta.

Känslan när man sitter på jobbet och det kommer en bild på en liten 

abborre eller en förvirrad brax från pojken är oslagbar.

Nu andas vi in den svala höstluften och förbereder oss för en händelserik årstid.

Det här är verkligen en favoritdel av året.

Vi tar varje tillfälle att ta oss ut i båten, i kajaken, till skogen, eller till västkusten 

där det ruggiga vädret verkligen känns.

Ödsligt men friskt, den höga kyliga luften får äntligen igång sinnena igen.

Sommarfiske i all ära, det är oftast varmt och behagligt att vistas ute.

Ljuset låter oss vara ute långt in på natten.

Dock är vattnet varmt och fisken slö. En del gäddor står still

så pass länge att iglar biter sig fast på dem.

Nu ser vi fram mot att vattentemperaturen ska sjunka så de stora 

blir mer aktiva. Som vi alla vet så går det fort nu.

Planerna för hösten är många, bland annat ett sista försök på silver vid kusten,

streetfiske i Göteborg, störmete i danmark, guidad gäddfiskehelg i Vänern,

Mjörn och Anten - Gädd och gösfiskets mecka ska besökas, listan är lång

och förväntningarna stora på denna höst. Den kommer äga som grabben säger.

Jakten på den stora går vidare. Och den tar man inte från soffan.

Mössa på!

/ Martin

Hemmasjön levererar!

Fiske i hemmasjön, hemmasjön ja..
Även om jag inte längre bor ett stenkast från den
måste jag ändå benämna den hemmasjö.
Här har man spenderat oräkneliga timmar, kvällar och nätter
kryssandes i lungna stråk med plastiga wobblers i släp.

Efter flera års fiske i samma vatten lär man känna
detsamma på ett äktenskapligt sätt.
Man kan alla grund, känner till alla heta platser
och kan nästan känna i luften sekunden innan fisken hugger.

Vi har flyttat båten till andra sjöar några gånger
när typiska grönare gräs tankar dykt upp, men ändå
ligger den där, på samma plats, fastknuten i samma träd som den alltid varit.

Sjön ligger i Dalsland och sträcker sig över en mil.
Omgiven av skog, åkermark och med öar och vassvikar.
Fisk eller inte, en kväll på Hästefjorden är alltid en
kväll på Hästefjorden.

Denna onsdagskväll ger vi oss ut på tur som så många gånger förut.
Fisket har varit något sämre här än tidigare år, vi har dock fått bra med Gös
men de riktigt stora Gäddorna har uteblivit.
Medan vi ror ut från strandkanten fäller jag någon kommentar om att det här är sista chansen jag ger sjön för iår. Det skulle jag senare få äta upp.

Vi har väl smidit någon sorts plan för kvällen, vi ska prova vertikalfiske över djupet.
Sjön är ganska grund och har ett djup på 16 meter, vi hittar snart fisk på lodet och
lägger oss över stenbotten, gummijiggarna släpps ner och studsar i botten.
Vi lägger upp lite lina på rullen och rycker försikigt i spöna.
Två pigga Gösar dyker på våra beten inom loppet av 15 minuter.

Tös med Gös

Små gynnare så de får simma tillbaka igen.
Vi byter ut vår plan och ställer om för trolling istället.
Det finns ju stora gäddor i sjön, vi måste ju kunna lura upp någon av dem.
Efter att ha tacklat om och styrt bort mot vassruggarna runt lerholmen så
händer något ovanligt. Jag och Jonas får dubbelhugg! Var sin ungefär lika
stor gädda som vi drillar med försiktighet in mot båten.

Det var kul! Men nu vill vi ha mer och det får vi, gädda på gädda hugger och det påminner

om hur fisket var här förr. Kort mellan ivriga gäddhugg! Extra kul när man har ungarna med sig också. 

Så blir lillasyster kissnödig, och hon kan verkligen inte tänka sig att använda öskaret som

vi andra gubbar gör när det blivit för mycket termoskaffe. Vi lägger till vid en ö och går iland.

Pojken står kvar och kastar med spinnare och krokar en liten gädda från land.

Här håller han en snabbkurs med lillasyster i "återutsättning av gädda".

Vi hoppar i båten igen och glider mellan två öar mot en känd djuphåla. 

Vi hinner inte mer än 25 meter från strandkanten fören det smäller till på mitt spö,

bottennapp? ...eller näe, det rör på sig! - Det här är stort! Säger jag, ingen av dom

andra lyssnar då jag brukar säga precis så när jag får napp. Men jag känner att det 

här är bra, det här är riktigt bra. När vattenytan bryts för första gången känner jag pulsen 

stiga angenämt. Efter lite halvpanik och febrilt letande efter lipgriptången kan vi landa en

riktigt fin storgädda! Så himla skönt och abstinensen är som bortblåst. 114cm 7,5 stadiga kilo.

Vi åker sakta hemåt och 6 timmar har gått på sjön. Tiden fullkomligt flyger iväg som vanligt,

klockan närmar sig midnatt och himlen skiftar i rosa. Batterislut på motorn så vi ror hemåt

i natten. Sommarlov för barnen som tur är, själv får jag masa mig iväg till kontoret med tunga ögonlock, men det är så värt det!

Skitfiske på Er!

/ Pappa Martin

Pappa & Pojkens fiskeblogg - En presentation

Hej och välkommen, kul att Du hittat bloggen!

Min tanke med detta skrivande är att få chansen att förmedla vidare
den passion, glädje och gemenskap jag, pojken och våra fiskevänner
finner i den hobby som kallas sportfiske.

Förhoppningen finns att kunna inspirera någon till att komma iväg ut, lämna telefonen
och paddan hemma en stund och uppleva häftiga äventyr, gärna ihop med yngre förmågor.

Ni kommer att få läsa om alla möjliga och omöjliga fisken,
havsfiske på stormande öppet hav, vertikalfiske efter gös, mete i en stilla å,
nattfiske efter lake, flugfiske i fjällen.
Listan kan göras hur lång som helst, vi fiskar allt, överallt!


Vilka är vi då?

Jag som skriver nu, Pappa ( Martin ) 33år.
Berikad med två ungar varannan vecka.
Har många intressen som kommer och går,
kan ena dagen vara träning, motorcyklar eller aktier.
Nästa dag är det jakt, husrenovering eller resor som ockuperar hjärnan.
Ändå har fisket varit en ihållande hobby i större delen av livet.

Han som inte skriver nu, Pojken ( William) 11år
Har fiskat sedan han gav nappen till Tomten.
Är väl som grabbhalvor är mest, det är fotboll och "tv-spels lan"
men största fokus ligger i att sätta nya personbästa på olika fiskearter.
När grejerna inte är i vattnet så snickrar han egna wobblers
eller följer sina fiskeidoler på youtube.
Fullt inställd på att läsa till fiskeguide på sportfiskegymnasiet efter grundskolan.

Hon som inte heller skriver nu, Lillasyster ( Leia ) 7år
Kan emellanåt lyckas hamna med på våra äventyr.
Trots viss skepsis åt pappa och brors fanatiska beteende
så glittrar även de ögonen när en kraftig gädda hamnar i båten.

Vi är prilivigerade att bo precis intill Vänern,
samtidigt har vi endast 25 minuter till havet, 10 minuter till bra gösvatten.
Småsjöar samt åar vimlar det av
i våra trakter. Det är häftigt och bidrar till en variation som gör att man aldrig kan tröttna.

Som i allt annat går det naturligtvis att nörda in sig och lägga ofantligt mycket
pengar på sin hobby. Vi håller det mesta så enkelt som möjligt.
Det finns så otroligt många fisken man kan bedriva med små eller nästan inga medel.

Båten vi har är en Crescent 380 med en Suzuki 4hk. Vi gick ihop ett gäng och köpte den för
fyra tusen för tio år sedan. Jag lade in en tusenlapp.
Det är den mest välinvesterade tusenlappen någonsin, mer glädje, äventyr och goda minnen
får man inte för tusen kronor.
Min näst bäst investerade tusing är i den Minn-kota elmotor som vi köpte nu i våras.
Aldrig mer soppatorsk, igensatt förgasare eller ryck-i-snöret-tillsdublirblå.
Att knäpptyst glida fram och bara vrida på handtaget, det är grejen!

Det är så coolt att kunna dela ett intresse med sina barn,
dels väckte det lusten igen hos mig sen skapar vi gemensamma minnen och historier hela tiden.

Roliga fiskehistorier och anekdoter har jag en uppsjö av,
i denna blogg låter jag dock dåtiden vara.
Här fokuserar vi på vad som händer när det händer.
Detta innebär att bloggen kommer bli precis som fisket, säsongsbetonat.
Fiskar gör vi året om men vad, hur och när varierar såklart efter årstiderna.

Och kom ihåg, en urusel fiskedag klår vilken bra arbetsdag som helst!

Skitfiske på er
/ Pappa Martin